Progressiva bibelprofetior i preteristisk (Preterism) och futuristisk (Futurism) nyans
Inledande ord
Till att börja med så vill jag skriva att jag är amillenialist, det vill säga, jag tror inte att de 1000 åren som omtalas i Uppenbarelseboken kapitel 20 är tusen bokstavliga år, utan att de ska förstås symboliskt för hela den kristna församlingens tidsålder.
Vissa människor tror att Jesus vid sin ankomst kommer att regera från Jerusalem som konung över denna jorden i tusen bokstavliga år, men som amillenialist så tror jag att kyrkan regerar med Kristus i hans seger redan nu, och att himmel och jord ska förgås på samma dag som Kristus kommer tillbaka.
I ljuset av den amillenialistiska förståelsen av Uppenbarelseboken kapitel 20 så finns det ett flertal olika synsätt att förstå en mängd viktiga nytestamentliga profetior på, exempelvis flera av Jesus profetiska utläggningar i evangelierna (fr. Matt 24, Mark 13, Luk 17 & 21 osv), samt bland flera olika profetiska syner i Johannes Uppenbarelse (exempelvis Upp 13 & 18).
Två dominerande tolkningar inom ramen för detta är preterism och futurism:
Preterism = att dessa profetior redan HAR gått i uppfyllelse, ofta kopplat till Romarriket
Futurism = Att dessa profetior INTE ÄNNU har gått i uppfyllelse, utan SKA gå i uppfyllelse i framtiden
Preteristiska synsätt kan handla om att förödelsens styggelse i Matt 24 handlar om Romerska soldater som uppfyldes år 70. intog Jerusalem, att vilddjuret i Upp 13 är Romarriket och kejsar Nero som uppfylldes år det första århundrandet e.kr, och att den stora skökans fall i Upp 13, Babylon, är Rom, vars förödelse tog skede år 476 e.Kr.
Enligt Futurism, å andra sidan, så ser man förödelsens styggelse i Matt 24 som den kommande Antikrist, en världshärskare som kommer att förfölja Guds folk som aldrig förr, Upp 13 handlar just om Antikrist och hans världsomfattande välde, och skökan i Upp 18 kan ses som världens system/ande, som en dag skall komma att förgås.
Jag vill dock hävda att det finns en mellanväg här, att båda sidorna har rätt på sina båda sidor av myntet. Genom en kombination av preterism, kontinuerlig cyklisk historicism, och futurism, så ser jag att nytestamentliga profetiska såväl HAR gått i uppfyllelse, GÅR i uppfyllelse igenom varje generation, och SKA gå i uppfyllelse i framtiden.
Matt 10 som exempel på flerskiktad uppenbarelse – belägg för kontinuerlig cyklisk historicism i en preteristisk text
I Matteus kapitel 10 så kallade Jesus sin 12 lärljungar och kallade ut dem till att predika i Israel att himmelriket är nära. De skulle gå två och två, bota sjuka, föra ut orena andar, uppväcka döda och rena spetälska.
I kapitel 10 bland verserna 16-42 så varnar och instrukterar Jesus bland annat lärljungarna om farorna och hatet som kommer att möta dem under deras missionsperiod, hur de ska förhålla sig som får ibland ett släkte av vargar, samt om vikten av att hålla fast vid bekännelsen till Jesus under denna svåra tid.
Troligen så skulle Jesus möta på sina 12 lärjungar igen efter en kortare tid av separation under missionsuppdraget, eftersom han säger: ”Ni hinner inte igenom Israels städer innan Människosonen kommer.” (Matt 10:23b SFB15).
Låter det bekant? Jag hoppas det. Kanske kom du att tänka på Jesus ord i Matteus 24:14: ”Och detta evangelium om riket ska förkunnas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk. Sedan ska slutet komma.”, som anspeglar samma sak, en tid av mission innan Mästaren återkommer, fast i det senare fallet så antyder det ”hela världen” (fr Matt 24:14) och inte endast ”Israels städer” (fr Matt 10:23).
Kopplingen mellan Matt 10 och Matt 24
Intressant nog så finns det en klar koppling mellan Matteus kapitel 10 och Matteus kapitel 24:
Matt 10:17 ”Akta er för människorna. De ska utlämna er åt domstolar och piska er i sina synagogor.”
Matt 24:9 ”Då ska man utlämna er åt lidande och döda er, och ni kommer att bli hatade av alla folk för mitt namns skull.”
Matt 10:22 ”Ni kommer att bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet ska bli frälst.”
Matt 24:9 ”Då ska man utlämna er åt lidande och döda er, och ni kommer att bli hatade av alla folk för mitt namns skull.”
Vi ser alltså att Matt 10, som återger en befallning av Jesus som är lokalt begränsad till lärjungarnas missionsaktiviteter i Israel, tydligt spiller över på den världsomfattande missionsbefallningen i Matteus kapitel 24. Därför är det rimligt att läsa de varnande och instrukterande orden i Matt 10 som inte bara lokalt förankrat till de 12 lärljungarna där och då, utan också något som vi kristna ska ta till beaktning för den världsomfattande missionsbefallningen som Jesus har kallat sitt folk till.
Således så blir Matt 10 att betrakta som en flerskiktad uppenbarelse, något som inte endast preteristiskt HAR uppfyllts, utan som enligt den kontinuerliga cykliska historicismen faktiskt BLIR uppfyllt genom hela kyrkans missionskapitel, alltså ett exempel på 2/3 delar från bilden ovan under uppfyllelse i en och samma profetisk text.
Belägg för kontinuerlig cyklisk historicism även i det futuristiska sammanhanget
Vi har redan sett ovan att Matt 10 och 24 snubblar in på varandra som instruktioner och varningar för den världsomfattande missionsbefallningen, och att vad jag kallar för ”kontinuerlig cyklisk historicism” går att finna i en tydligt preteristisk text. Låt mig nu ge starka indikationer för att den kontinuerliga cykliska historicismen också går att finna i ett klart futuristiskt perspektiv, alltså i den tredje delen i bilden ovan.
Håll noga koll på de två begreppen nedan, falska messiasgestalter och falska profeter:
I Matteus 24:24 så säger Jesus: ”Falska messiasgestalter och falska profeter ska träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda.”
Jaha, de kristna kommer alltså att få möta på falska messiasgestalter och falska profeter, i plural? Låt oss gräva oss ner i de båda begreppen enskilt efter för en:
Falska messiasgestalter
En falsk messiasgestalt kan egentligen bära exakt samma mening som den grekiska betydelsen för ordet ”antikrist”, en som i sitt motstånd mot den riktiga Messias sätter sig på Messias plats, det vill säga en falsk messias. Tanken om antikrister/falska messias i plural klingar väl med vad Johannes skriver i sitt första brev: ”liksom ni har hört att Antikrist ska komma, så har redan nu många antikrister trätt fram. Av det förstår vi att den sista tiden är här.” (fr 1 Joh 2:18 SFB15). Vi finner alltså såväl antikrister i plural (”många antikrister”) som en futuristisk Antikrist i singular (”Antikrist ska komma”). Hur kan vi då få fullständigt belägg för att många antikrister i plural inte endast är någonting som har trätt fram i forntid, utan även enligt kontinuerlig cyklisk historicism fortsätter att träda fram genom hela historien? Förutom den starka indikationen i Matt 24:24 som redan förklarats, så kan vi också läsa dessa Johannes ord i 1 Joh 4:3 för att få fullständigt bevis: ”och varje ande som inte bekänner Jesus, den är inte från Gud. Detta är Antikrists ande, som ni har hört skulle komma och som redan nu finns i världen.”
Varje generation består av människor som inte bekänner Jesus, och därför finns alltså antikrists ande i varje generation.
Falska profeter
Falska profeter var också något som Jesus ur ett kontinuerligt cykliskt historistiskt perspektiv varnade för under kyrkoepoken, som klargjorts i Matteus 24. Det var, och är, något så centralt att Jesus valde att varna sina lärjungar för dem i Bergspredikan: ”Akta er för de falska profeterna” (fr Matt 7:15a SFB15).
Men hur knyter denna kontinuerliga cykliska historicism an till futurism?
Vi vet att skriftstället om de falska messiasgestalterna och profeterna ligger i Matt 24, ett kapitel som åtminstone delvis måste sägas vara futuristiskt, eftersom det i samma kontext bland annat står: ”Stjärnorna ska falla från himlen”, ”Då ska Människosonens tecken synas på himlen, och jordens alla folk ska jämra sig när de ser Människosonen komma på himlens moln med stor makt och härlighet.”, ” ska han sända ut sina änglar, och de ska samla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena ände till den andra.”
Vi vet att Matt 24 måste ha futuristiska element, eftersom stjärnorna ännu inte har fallit från himlen, människosonen (Jesus) har ännu inte kommit tillbaka, och änglarna har ännu inte samlat Guds utvalda från de fyra väderstrecken.
Uppenbarelseboken
För att göra det hela ännu mer intressant, och för att du som läsare äntligen ska förstå varför jag valde att just fokusera in mig på falska messiasgestalter och falska profeter inom ramen för Matteus 24, så ska vi nu blicka in i Johannes Uppenbarelse.
Upp 19:20: ”Och vilddjuret greps tillsammans med den falske profeten, som hade gjort tecken inför vilddjuret och därigenom förlett dem som tagit emot vilddjurets märke och tillbett dess bild. Båda kastades levande i eldsjön som brinner av svavel.”.
Först såg vi falska profeter i Matt 7 och 24, nu ser vi en slutgiltig falsk profet, denna gång i singular.
Först såg vi falska messiasgestalter i Matt 24, som utifrån kontexten och grekiskan troligen är detsamma som antikristerna som Johannes omtalade i sitt första brev, och nu så ser vi profetiskt ett vilddjur i singular.
Kopplingen mellan de falska profeterna och den falska profeten är inte svårt att göra – namnen är ju likadana! Däremot är inte antikrist och vilddjuret språkmässigt sammanvävda, och därför måste vi finna att dessa är ett och samma på annat sätt. Vi vet ju redan att Matt 24 åtminstone delvis är futuristiskt profetiskt, där förödelsens styggelse ska stå på helig plats (Matt 24:15). Denna förödelsen styggelse omtalas i Daniels bok, där han ska ”stadfästa ett förbund med de många under en vecka, och mitt i veckan ska han avskaffa slaktoffer och matoffer”, alltså 7 dagar och 3,5 dagar. Och i Upp 13 så står det om vilddjuret: ”Och vilddjuret fick en mun som talade stora och hädiska ord, och det fick rätt att fortsätta i fyrtiotvå månader.”, alltså 3,5 år! Likaså ska församlingen i Upp 12:6 få en upphällesplats av Gud i öknen i 3,5 år: ”Gud berett för henne så att hon får sitt uppehälle där i ettusen tvåhundrasextio dagar.”, och i Uppenbarelseboken 11 så ger det också antydningar på 3,5 år: ”de ska trampa den heliga staden under sina fötter i fyrtiotvå månader. Och jag ska låta mina två vittnen profetera under ettusen tvåhundrasextio dagar, klädda i säcktyg.” En annan koppling är att Herren Jesus ska döda ”laglöshetens människa” i 2 Thessalonikerbrevet k2 med ”sin muns anda”. Om denna laglöshetens människa så står det ”förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud.”. Han befinner sig alltså på ”helig plats” precis som förödelsens styggelse i Matt 24, och blir tillbedd i Upp 13:8, vilket är en rimlig utgång ifall att detta är fördärvets son som påstår sig vara Gud i 2 Thess. Denna tolkning är till synes inte helt perfekt, men stämmer i mångt om mycket överens med den framtida Antikrist som Johannes sa skulle komma.
Förödelsens styggelse i Matt 24 går tillbaka till den syriske ledaren Antiochos IV Epifanes som levde innan Jesus födelse, och enligt preterism så är denna ledare uppfylld i Rom eller specifikt den romerske generalen Titus, och ur ett kontinueligt cykliskt historiskt perspektiv så kan man kanske säga att denna ande är verksam genom varje generation i de människor som inte bekänner Jesus, och i ett futuristiskt perspektiv i en kommande antikrist/fördärvets son/vilddjuret.
Jag känner att denna artikel började bra, men att jag sedan gick djupare in i ämnet än vad jag hade förberett råmaterial att backa upp allting med, så detta utvecklades tyvärr till en rätt svajig text. Men jag tror ändå att ämnet kontinuelig cyklisk historicism är värt att starkt överväga, då man inte tvingas att endast läsa profettexter som antingen totalt uppfyllda eller totalt ouppfyllda, och man kan få svar på andra bibeltexter som till synes kan verka svåra att få ihop.
Tack för mig /Simon
